anneliejernbergskonst

Har nu fått till det sista innan utställningen. Känns både skönt och lite sorgligt. Min lilla, lilla ateljé har varit proppfull med tavlor den sista tiden, så man har knappt kunnat vända sig om därinne. Alla damer, tjejer och tanter har liksom varit mina väninnor under en ganska lång tid nu, de sneda och vinda städerna min arbetsplats......
Men det blir skönt att sätta punkt ett tag för att under sommaren hämta energi och kraft till nya utmaningar.

Så mitt avslut inför "semestern" får bli det här! 

Jag har många fina minnen från Yngves föräldrahem ( mammas man ) och av hans mamma Ingrid. Tyvärr gick hon bort i canser endast 74 år gammal, alldeles för tidigt för en sådan krutgumma.
Stor och tjock med glappande löständer tog hon emot oss ( mamma, mina syskon och mig ). På gården där hon bodde med Nisse var det full aktivitet. Potatis, bönor, morötter m.m skulle sättas i det enorma trädgårdslandet som låg i en sluttning ner mod ladan. Veden skulle huggas, svampen och bären plockas. Ingenting fick gå till spillo, och Ingrid hon hade sina ställen hon. Nisse hade fullt upp med sin " massave" som han sa......
På hösten fångade vi kräftor, kokade och hade stora och härliga kräftskivor där den som ville var välkommen.....Vilka människor. Det var endast en som absolut inte fick komma och det var Elsa i Björndahl. Hon tyckte Yngve var en stygg och elak unge som absolut inte skulle komma till himlen efterssom han vägrade att gå i söndagsskolan. Trots att detta var väldigt längesen så glömde man aldrig det där..... Och jag kan intyga att lite rätt hade hon Elsa för Yngve är lite stygg än i dag.....

Så ur denna nostalgi skapade jag den sista tavlan innan utställningen, och med den vill jag också önska er en riktigt trevlig sommar!
 
Må så gott!



" Till minne av Ingrid " Akrylmålning på linneduk. 55-65 cm.
Pris: 3500:-
Såld.

För två somrar sedan var jag, mannen och sonen i Dubrownic. Vi köpte flygstolar och bokade rum på nätet. Med tunga ryggsäckar och fulla av förväntan drog vi till Kroatien.  Tre dygn på semestern tillbringade vi innanför murarna på den gamla stenstaden. Nu minns jag inte riktigt hur gammal staden var, men vääääldigt gammal. Där inne var "gatorna " så smala, så smala att det absolut inte gick att komma fram med någon form av fordon. Tror inte ens att jag såg en cykel faktiskt.  Två något bredare gator löpte paralellt nere i den gamla staden, utifrån dem en mängd små. Höga smala stenhus sköt liksom upp ur de smala gångarna. Med till slut rätt så tunga steg kunde man ta sig, trappa efter trappa, avsats efter avsats längst upp till muren. Det var själva slutet på staden. Man kunde alltså gå däruppe och beskåda detta stenkonstverk, väldigt annorlunda. Imponerande att man byggt upp denna stad sten, för sten. Staden kan tyckas färglös och tråkig. Men, nej! Jag tycker den var helt otrolig. Alla fotografier från den här semestern är förstörda. Men det gör inte så  mycket. Minnet från just det här resmålet är väldigt starkt.

Dessa stenbyggnader, trappor, avsatser, gångar, gränder och prång. Har etsat sig fast i mitt minne. Och med en  neutral färgskala har jag  återupplivat staden som "kom bort", så som jag minns den. Det är definitivt inga avbildade miljöer. Utan helt taget ur mitt minne av denna stad.




" Stenstad 1 " Akrylmålning på bomullsduk. 30-90 cm.
Såld.



" Stenstad 2 " Akrylmålning på bomullsduk. 30-90 cm.
Såld.



" Stenstad 3 " Akrylmålning på bomullsduk. 30-90 cm.
Såld.

Har så svårt att förstå mig på dom som påstår sig vara asfaltsblommor. Finns dom? Hur ser dom ut?  Vad lever dom av? avgaser, asfalt och betong? Låter inte som om den är speciellt vacker, och inte kan den må speciellt bra heller.
Nej, tacka vet jag de fina ängsblommorna, de som växer som bäst där kona har bajsat. Gullvivor, daldockor, smörblommor, prästkragar, blåklockor och midsommarblomster. Tänk vilken fantastisk natur vi har, och just nu är den som vackrast.
Varje år blir jag lika tagen av den explosion färger och former som liksom väller ut ur jorden. Den har sådan kraft att man nästan inte hinner med.
Tänk att varje dag få leva i detta fyrverkeri, vilken livskvalité.
Och jag hoppas, hoppas, hoppas att alla oavsett om vi är asfaltsblommor eller inte. Är rädda om vår natur, utan den är vi ingenting...........

Med inspiration från naturen föddes följande tre...........



" Sigrid " Akrylmåleri på bomullsduk. 30-90 cm.
Pris: 2800:-
Såld.



" Signe " Akrylmålning på bomullsduk. 30-90 cm.
Pris: 2800:-
Såld.




" Saga " Akrylmålning på bomullsduk. 30-90 cm.
Pris: 2800:-
Såld.

E.mail: [email protected]

Att avsluta någonting, t.ex en anställning ett förhållande eller en vänskapsrelation. Varför är vi så rädda för det? Säger inte att det är enkelt eller att man ska göra det, men om man mår dåligt och har bestämt sig.

Är du med i en skitdålig film? Spelar du huvudrollen och kan inte ens lära dig manus?
Då är det dags att bocka, buga och tacka för sig........




" Tack för mig ! " Akrylmålning på linneduk. 50-60cm.
Pris: 3200:-
Såld.

E.mail: [email protected]

 

Det känns faktiskt lite som julafton när jag tar fram min låda med sommarkläder. Mycket av det som ligger där har jag helt glömt bort. Jag sliter fram det ena plagget färggladare än det andra, och tänker..........

Likt en vissen blomma byter vi skepnad. Från den allra klaraste och vackraste färg, till en torr och brun liten kvist. 
Vi bär så denna kostym hela vintern och liksom hämtar kraft.
Långsamt, långsamt återhämtar vi oss, och möter våren  med ny energi. Vattna, vattna, vattna med nya färgglada plagg och gamla favoriter.....

Jag lovar! Du kommer att blomma heeeeeeela sommaren





" blomning " Akrylmålning på linneduk. 30-90 cm
2800:-
Såld.

E.mail: [email protected]